God hänryckning...

Konstnär: Ulla Holmstrand

... önskar jag er. Sommarnätterna blir kortare och kortare, ta vara på dem för de har ljus i sig. Koltrasten sjunger fortfarande.

Bilder hos flickr

Jag har börjat lägga in mina ritade bilder på flickr, om någon är intresserad av att se dem samlade. Jag har en massa olika bilder, en del publicerade här, andra inte det.

Uppdatering 2007-05-22: Tack för all positiv respons om mina bilder på flickr! Jag tar till mig det i hjärtat. Ska fundera på att, som några föreslår, lägga till en kommenterande text till varje bild. Lägger till lite nya bilder varje dag, så kolla gärna fler gånger... :-)

Sista muddarna...

... på ett tag i allafall! "Examensarbetet" blev med pärlor. "Norrsken" kallar jag dem efter egen, ojämn, påsyning av pärlorna, som från början var vita men som tillsammans med den svarta bakgrunden fick en massa olika färger.

Någon hann före mig...

... till bästa fåtöljen. Det regnar idag och inte ens katterna vill gå ut. Har därför tänkt tillbringa en del av dagen tillsammans med islänningen Arnaldur Indridason och hans senaste bok "Vinterstaden". Känner ni Arnaldur? Om inte, och om ni tycker om välskrivna deckare, rekommenderar jag att ni läser någon av hans böcker om kriminalpolisen Erlendur i Reykjavik på Island. Island är på en gång både annorlunda och likt Sverige. Indridason har blivit utsedd till Nordens bästa deckarförfattare och jag är beredd att hålla med (fast jag har ju inte läst alla deckarförfattare).

Ella får väl ligga kvar i fåtöljen, jag får hitta en annan plats...

Tecken...

... på att jag håller på att tillfriskna: I morse när jag körde bilen till träningen såg jag att allt var vackert i naturen. Plötsligt gick ett stråk av glädje genom kroppen, jag kände att det var vackert. Tidigare under min sjukdomstid har jag mestadels kunnat se att något är vackert och objektivt konstaterat det. Nu kände jag det i kroppen, som något varmt i magen. Och insåg att det var länge sedan jag verkligen kände gjädje...

Idag...

... är jag trött, känner mig i oordning, oorganiserad, ansiktet i upplösning. Hoppas att en god natts sömn ska rätta till det. Inget särskilt har hänt, jag har bara gjort lite mer än vad jag egentligen orkar med. I morgon är en annan dag...

Stickar muddar för fulla muggar...

... är vad jag håller på med medan jag ser på TV eller hör på radion. På begäran från Annela visar jag här vad jag åstadkommit hittills...

Tack...

... för alla kramar och hälsningar efter föregående inlägg. Det värmde!

Det blev en lång, oanmäld bloggtorka för mig. Plötsligt är mitt liv fyllt med en massa saker som både ger och tar energi: möten och rehab och gympa och läkarbesök... Och, inte minst, administrativt krångel i samband med mitt namnbyte. När jag fick bekräftelsen på mitt namnbyte visade det sig att det inte stavades på samma sätt som jag alltid stavade det när jag bar det. Det gäller en bokstav som ändrats och man kan ju tycka att det inte är så viktigt, men det är det. För mig. Så efter turer med skattemyndigheten, som inte ändrar det eftersom själva felet måste ha skett innan min födelse (!), så har jag idag talat med Patent- och registreringsverket. De kommer att ändra det och ta ut en kostnad på 1500 kr för det. Det svider men ibland kan det kännas viktigt att det står "q" i st f "k"...

Annars känns livet skönt och innehållsrikt just nu.

Ansiktsmask

Idag unnade jag mig något som jag aldrig gjort förut. Jag har varit på salong och fått en ansiktsbehandling med mask och ögonbrynsplockning, ögonfransfärgning mm. Allt var ljuvligt och väl värt sitt pris! En skir liten älva i ljusa kläder masserade mitt ansikte och min hals medan stilla musik hördes i rummet. Och när jag låg där och njöt av beröringen av lätta varma händer kom jag att tänka på att det värsta med att leva som ensam är saknaden av just beröring. De svala bomullsrondellerna på mina ögon fångade upp mina tårar...

Förstamajträd

Jag blir inspirerad av carulmares glada förstamajträd och lägger in en bild på mitt träd, taget idag första maj. Älskar detta träd och dess förändring med årstiderna. Just nu är det som ett moln utanför mitt fönster, en vacker brud klädd i vitt...

Berörande läsning

Befinner mig mitt i läsningen av Karin Fossums senaste bok "Brott". Som jag skrivit tidigare har jag haft svårt att läsa böcker efter det att jag blev sjuk. Tappar ofta koncentrationen och intresset. Men denna bok får mig att nå det jag skrev om tidigare, nämligen flow...

Jag har lånat boken på biblioteket, men kommer att köpa den, för det är en bok jag vill äga för att läsa om och låna ut till andra. Den handlar om en man som lever ett inrutat och skyddat liv, han är ensam och säger sig vara nöjd med det. Han arbetar på ett galleri som säljer konst. Tavlorna på galleriet blir de vänner han saknar, dem kan han närma sig och gå in i. Det är bara genom tavlorna han vågar kommunicera på ett djupare sätt med andra människor. Tills en kall vinterdag då en ung drogpåverkad flicka kommer in på galleriet för att värma sig och eftersom han inte vågar köra ut henne bjuder han henne på en kopp kaffe. Hela hans inrutade liv börjar därefter krakelera...

Jag har inte läst färdigt boken än, så jag vet inte hur det går, men jag har mina aningar, hoppas jag har fel... Den här boken är så bra skriven, så skickligt upplagd och där finns så mycket klokhet. Det är ingen kriminalroman, som Karin Fossum gjort sig mest känd för att skriva, utan en psykologisk roman om människors svårigheter både att närma sig varandra och att hålla behövliga avstånd.

Läs den!