... är det avstämningsmöte med FK, arbetsgivare och läkare. Igen. Jag har kommit upp i 50% arbete, nu är frågan hur jag ska gå vidare. Jag är så trött på detta planerande och all anspänning inför dessa möten. Känner att jag är beroende av deras välvilja för att klara av ekonomin framöver. Att de tror på mig. Jag avskyr att vara ekonomiskt beroende av andra. Innan jag blev sjuk var det att jag jobbade och kunde försörja mig själv och mina barn min frihet. Mitt mål är att kunna komma upp och arbeta 75% för då kan jag klara mig själv och bo kvar här hemma. Men, det är bara det att jag känner mig så trött att jag är osäker på om jag klarar av det. Åtminstone just nu.
Det är svårt att ta sig samman, spotta i nävarna, ta sig i kragen och öka takten ytterligare när kroppen är dödstrött.
11 comments:
Hej Qi !
Vet inte hur du mår,men vore det inte bättre att gå upp till 75% lite senare.Kanske efter sommaren?
Tror man måste skynda långsamt.
Smålänningen
Smålänningen: Hej du! Jag kommer att prata för det i morgon, alltså att vänta till efter semestern med att prova en uppgång. Får se hur det går, håll tummarna!
Hej Qi
Jag följer Dig och är i samma situation som du. Ja dessa avstämmningsmöten är fruktansvärda, anspänning så man är helt slut efteråt. Ska börja arbetsträna och det som jag matas med hela tiden från nF.k är att till jul är jag utförsäkrad, samtidigt måste jag börja försiktigt. Hur ska de ha det, som tur är har jag en bra läkare. Sedan är ju det här med alla blanketter vid arbetsträning, ja allt blir stress och jag blir sååå trött. Jag själv har insett att skynda långsamt är nog det enda rätta när man drabbats av stressjuka.
MVH
Lena
Jag ska tänka på dig i morgon och hoppas att det blir som du vill ha det.
Själv har jag bara praktik april ut och sedan vet jag inte.
Varma kramar
Qi!
Känner med dig och vet precis hur det känns. Sitter i samma båt som du. Hoppas att du har en bra handläggare och en bra läkare.
Önskar dig ett stort lycka tll!
Anita
Jag gissar att det gick bra, att du fick som du ville... eftersom du hade målet så klart för dig. Ekonomiskt oberoende - och 50% över sommaren.
Ekonomiskt oberoende är nog viktigt för mig också.
Kram
Lena: Även jag blir utförsäkrad vid årsskiftet. Det gäller alltså att försöka ha kommit så långt man kan komma då. Mitt möte idag blev bra. Jag kommer att stanna kvar på 50% över sommaren, sedan gör jag ett försök att gå upp till 75%. Om jag inte klarar det så hoppas jag det löser sig på annat sätt. Det fanns hopp om det efter dagens möte.
Annela: Tack, det gick bra, så det hjälpte. Tråkigt att du inte fick vara längre tid hos Tummelisa! Vi kan väl höras om fika snart!?
Anita: Hej och välkommen hit! Ja, jag har bra människor runt mig. Vid mötet idag kände jag stöd från alla närvarande, att de skulle hjälpa mig vidare så bra de kunde. Hoppas du har det så också där du befinner dig nu. Det är viktigt att man har förtroende för dem som ska fatta beslut och lotsa oss fram i rehabiliteringen.
carulmare: Det blev som jag ville, 50% över sommaren och sedan ett försök att gå upp till 75%. Om inte det går verkar det som att det finns möjlighet för mig att få den typ av sjukersättning som förut kallades förtidspension. Det känns bra!
Vet du qi, det låter precis som när jag tog mamma till geriatriska avd. för demenstester.
Åååå, vilken skräck hon kände inför varje möte.
Och detta att vara så totalt utlämnad till andra människors godtycke.
Att vara i underläge.
Stor och varm kram kommer härifrån och hoppas att det blir bra!
Skönt att mötet gick bra. Vi är många i situationen där vi är beroende av FK osv.
Och skräcken inför de mötena är som du beskriver det. Man vet ofta inte hur det ska gå.
Jag hoppas det ordnar sig för dig.
Kramar
elisabet och bloggullet: Jag tror nu att det blir bra, jag fick igenom den plan jag ville ha utan någon "strid". Tack för att ni bryr er, kramar till er båda!
Post a Comment