Jag såg ett väldigt fint program om den fantastiska författaren Mare Kandre alldeles nyss. Alla litteraturintresserade som missade det, ingen fara, det kommer i repris och finns antagligen att se även på webben.
Jag var på en litteraturafton i Lidköping hösten 1999. Mare Kandre var där och läste ur sin poesibok "Deliria". Den första dikten handlade om varför hon skriver. Skrev... Jag blev helt tagen, det var bland det bästa jag hört. Efter uppläsningen köpte jag boken "Bestiarium", Mare signerade den och vi, jag var del av ett vi då, pratade med henne. Hon var glad och trevlig, pratade bl a om sin son, Zeke.
Efter detta försökte jag få tag på boken "Deliria", men den var slut på förlaget, försökte på antikvariat men den enda platsen den fanns på var biblioteket. Lånade och lånade om. Funderade t o m på att inte lämna tillbaka den... Nu ser jag att man äntligen börjat ge ut nyutgåvor av hennes böcker och jag har ikväll beställt mitt eget exemplar av "Deliria". Den är efterlängtad...
Mare Kandre dog på skärtorsdagen 2005, endast 43 år gammal.
.
8 comments:
Såg också programmet. Men till skillnad från dig har jag aldrig läst henne. Kanske ska göra det nu, faktiskt!
Så tragiskt. Jag minns när hon debuterade, vilken uppmärksamhet hon fick, och på en fest ett par år senare stötte jag ihop med hennes förläggare som berättade hur tagen han blivit när han såg hennes första manus. "Det här är ju bra...!" och han letade efter adress och telefonnummer. Och nu är hon redan borta.
Klimakteriehäxan: Gör det! Själv ska jag läsa om en del, man förändras ju allteftersom..
annica (ab): Ja, det är tragiskt. Dokumentären visade ju också att stor konstnärlig begåvning ofta har sitt pris, i Mares fall ångesten och depressionerna. När dödsbudet kom blev jag uppriktigt ledsen och tänkte, "så mycket vi nu missar..."
Tack för kommentaren hos mej blir så glad. Jag har ochså tänkt köpa hennes bok.
ha det gott
Bibban
Åh, det missade jag! Men som tur är finns webben. Tack för tipset!
Jag har faktiskt inte läst något av henne, men det är nog på tiden att jag gör det.
bibban (Tant Brun): Hoppas du gillar det du läser av henne! Ha det gott själv!
Annela: Ja, tur att webben finns, där finns även extra material, bl a en längre intervju med Mare än den i dokumentären.
Hon var en fascinerande författare och märklig. Jag förstår nu att hon krigade med demoner.
Jag minns första boken "I ett annat land"- jag hade den med mig och läste överallt, i skolan, på resa till skolan, hem... En dag vid Rådmansgatans T-banestation mötte jag henne och hon såg att jag läste i boken; då såg hon så glad ut - hennes ögon lyste när vi såg på varandra.
Efteråt tänkte jag att jag skulle ha sagt hej och berättat hur mycket jag tyckte om boken...
Inkan: Fantastiskt, hon blev säkert jätteglad! Hon kunde lysa. Jag såg det när hon pratade om sin son Zeke där vid signeringstillfället. I sina böcker är hon så modig, där tvekar hon inte att skriva om svåra saker. Men det måste ha varit svårt, hennes demoner jagade henne säkert ständigt...
Post a Comment