Måndag kväll

Sitter inomhus. Orkar inte med värmen ute. Äter vattenmelon, det svalkar.

Tänker på Lindalotta. Nu är det dags. Håller tummarna.

Ellakatten har jag inte sett till sedan i morse när jag åkte till jobbet. Inte likt henne, känner lite oro...

Nu längtar jag efter ett rejält oväder!!!

Uppdatering 090630: Ella dök upp sent igår kväll. Hungrig och trött...

.

Helgen...

... så här långt. Större delen av tiden har ägnats åt Annette Kullenbergs biografi över Marianne Höök. M H var en kvinna som jag visste att hon fanns men jag visste egentligen inget mer om henne än att hon var vacker och att jag inte kände någon gemenskap med henne. Hon tillhörde samma generation som min mamma, men till skillnad från mamma var hon en del av en "finare värld". De som läste Veckojournalen och syntes i festreportagen i Svensk Damtidning. Ändå blir det så att jag lånar boken på biblioteket, har hört en del om den och blivit nyfiken antar jag.

Och så har det hänt igen att jag snubblat över en bok som jag inte har några större förväntningar på men som träffar mig som en spark i magen, eller hur man nu ska beskriva det man känner när något man läser berör en starkt. Jag har svårt att släppa boken när jag börjat läsa om kvinnan som verkade så framgångsrik och var så begåvad och samtidigt så olycklig. Som spelade så många roller och förnekade sitt ursprung. Som till slut tog livet av sig, precis som hennes mor hade gjort när Marianne bara var ett halvår gammal.

Som sagt, nästan hela helgen har gått, jag har suttit ute i skuggan i Baden-Badenstolen och läst och läst. Jag har beställt ett par böcker av Marianne Höök på biblioteket, det fanns inte så många. Det mesta hon skrev var korta kåserier och spalter som publicerades i olika dagstidningar. Jag har även lyssnat på ett par bevarade radioprogram ur SR:s minnesarkiv.

Mer än läsvärd tycker jag om boken.

Min vardag

Igår kom jag, kanske inspirerad av herr Lars Noréns dagbok, på att jag skulle kartlägga en vanlig onsdag i mitt liv. En vardag som, om den inte dokumenterades, snart skulle glömmas bort. Så jag hade med mig anteckningsboken och skrev upp allt, precis allt, jag gjorde.

Det blev mycket intressant. Jag kom på hur mycket jag gör av rutin utan att tänka att jag faktiskt gör något. Skulle jag om en vecka tänka "vad gjorde jag egentligen i onsdags förra veckan" så skulle jag antagligen knappt komma ihåg något som särskilde den dagen från alla andra vardagar.

Jag skulle antagligen inte komma ihåg att gräset i Domkyrkans park var nyklippt på morgonen och doftade underbart. Eller att det var just den dagen jag fick en inbjudan till ett bröllop. Eller att smörgåsen jag köpte på Ahlströms konditori smakade helt fantastiskt på fikarasten. Eller att jag faktiskt gjorde och åstadkom en massa saker.

Det är viktigt att skriva dagbok, jag har inte gjort det mer organiserat på länge. Och många dagar har därför försvunnit i glömskan. Men min onsdag den 24 juni 2009 kommer att finnas kvar ända tills min anteckningsbok inte längre finns...

Igår

Familjemiddag här hemma. God mat. Gemenskap. Glädje.

Torktid

Tvättid

Midsommartid

Piontid

De röda skorna

Det här med klänning...

... är inte så dumt egentligen!

Söndagstjejen Klara

Snart semester...

... och gissa vad jag saknar mer då än annars? Jo, en bil! Om jag har råd så blir det vad jag skaffar mig när allt det här med sjukskrivningar m m är över.

Nä, hör ni...

... nu måste det hända något snart! Något roligt! Något galet! Något oväntat!

Den här kvinnan är rolig, men lite skrämmande. Vad som helst kan hända när hon dyker upp...

En annan kvinna...

... ikväll. Lite mer ödmjuk, men lika koncentrerad i sitt tänkande.

Jag vet inte...

... var den här kvinnan kommer från eller vad hon vill mig. Hon bara dök upp här ikväll, tyst såg hon upp mot den gråblå himlen. Jag får vänta och se om jag får reda på vem hon är i morgon...

Natten är dagens moder

Alla dessa val...

... och nu, idag, ett viktigt sådant. Men... vad och vem ska man rösta på?

Lyssnade på den stora slutdebatten i veckan. Vilken cirkus! Har ni tänkt på att i debatter nuförtiden kan man avbryta någon som pratar precis när som helst. Och det kanske är enda sättet att få tyst på någon som börjar gå på tomgång. I bästa fall. För det mesta fortsätter den som har ordet utan att bry sig om den som avbryter och den som avbryter fortsätter också. Ingen bryr sig om den stackars programledaren som förgäves försöker ge ordet till Marit Paulsson. Och nu gäller det ju inte bara vilka partier som är för och emot själva EU. Inom varje parti finns individuella ja- och nejsägare till olika saker som man som väljare ska känna till.

Men jag har bestämt mig. Det blir hon som inte fick vara med i debatten. Antagligen. Om jag inte ändrar mig. Rösta ska jag i vilket fall som helst.

Med anledning av dagen...

... har ingen egen flagga, så jag ritar en. De flesta firar inte dagen på något särskilt sätt. För min del innebär den att jag får kompensation i pengar för att den infaller på en arbetsfri dag. Jag hade kunnat få ledigt en annan dag istället, men valde pengarna. Alltid välkommet med lite extra...

Vad ni än gör i afton, ha en fin kväll!

Fredagkväll...

... lite trött. TV:n står på. Ser ett program om Lennart Hellsing som fyller 90 snart. Vilken underbar man han verkar vara...

Jag är svag för poeter. Ordbegåvade män.

Nu är det Woody Allens "Hannah och hennes systrar" på TV. Jag har sett den förut, men det var länge sedan. Har för mig att den är bra. Ska se hur länge jag orkar vara uppe.

TV-kväll, ensam hemma. Någon som har något roligare för sig?

Cykelhjälm....

... i all ära, men den förtar den underbara känslan när vinden far genom håret när jag cyklar till stationen varje morgon.

Köpglädje

Kilar in i en affär på hemvägen från jobbet för att kolla en sak som jag sett i skyltfönstret ett par veckor. Den var inte min grej kom jag fram till efter närmare studier.

Däremot... en vit linnetunika och en svart väst var verkligen mina grejer... De var dyra men 30% rabatt gjorde att jag slog till! Har en känsla av att de kommer att bli sommarens favoriter för mig...

Hos tandläkaren

Dyrt, jobbigt... Och svårritat.

Nu är hon tillbaka!

Eftersom kreativiteten sviker mig när det gäller att skriva roliga inlägg återupptar jag något jag gjorde mer frekvent tidigare. Ska försöka rita en bild varje dag. Har inte ritat på länge så det ska bli kul!

Dagens porträtt föreställer en ganska nöjd kvinna som upplevt en varm, skön dag. På hemväg från jobbet köpte hon sandaler till de ömmande fötterna och vandrade därefter på lättare fötter genom ett sommarfint Göteborg för att sätta sig på tåget hem. Eftermiddagen har hon i huvudsak ägnat åt kreativt slappande...