-Jag kommer väl att kunna föra över mina bilder och texter från min kvaddade dator till den nya, frågar jag i förbifarten när sonen passerar mig där jag sitter i min fåtölj.
-Troligen inte, svarar sonen. Såvida du inte gjort backup, hör jag medan han försvinner nerför trappan till sig.
Jag sitter helt stum. Det hade jag inte räknat med... Alla mina ritade bilder, min novell, mina dagböcker, dikterna, haikuna, breven osv... Det enda som finns kvar i så fall är det som finns på nätet, dvs bloggen och flickr-bilderna. En liten bråkdel av det jag producerat under de senaste 10 åren.
Backup. Inte gjort. Skäms.
Samtidigt, en konstig känsla av att det har skett en utrensning av gammal sorg. Att nu får jag börja om, med lättare bagage.
