HEJ! Vilken söt tjej i hatt:) Visst är det kul med hattar. Men blir liksom speciell i dom. Jag har tyvärr misstat min favorit -en riktig slokhatt a la guldgrävare:) Å så saknad den är. Nu har jag en svart med lagomt brätte och indianband kring... nästan- bara nästan- som de hattar Inka-kvinnorna i Sydamerika brukar bära. Den tycker jag om + min gamla svarta basker... (min poet och jag har likadana)
Vilka fina bilder hon tagit på dig, vännen fotografen.
Men... ingen backup... ojoj. Det är sådant som maken brukar tjata på mig om... Tur du ser det som en utrensning och en nystart och tur det finns något kvar i allafall i på bloggen.
Där ser du väldigt olik dig ut - mot den förra bilden du hade som presentation... håret?
När jag sett på kort nu från festhelgen (mest var jag själv bakom kameran förstås) slås jag av att jag ser totalt olika ut från bild till bild... Allt från glad och ungdomlig till gammal, fårad och bekymrad. Och allt är ju sant...
inkan: Hatt ger karaktär säger "min" fotograf! Den här gillar jag mycket, jag kan dra ner den ända till ögonbrynen. Gör inget om man har en "bad hair day"!
cattis: Ja, hon är bra. Och angående den missade backupen, man får trösta sig så långt det går... :-)
bloggblad: Just det, håret syns inte! Min erfarenhet av foton är samma som din. En del vill jag verkligen inte kännas vid: För många dubbelhakor, rynkig, ansiktsuttryck där jag ser imbecill, trött eller rent av full ut (naturligtvis utan att vara det!).
elisabet: Jo, jag var glad, hade ju en katt i famnen och en hatt på huvudet som fick mig att känna mig tuff och "farlig"... :-)
8 comments:
HEJ! Vilken söt tjej i hatt:)
Visst är det kul med hattar. Men blir liksom speciell i dom. Jag har tyvärr misstat min favorit -en riktig slokhatt a la guldgrävare:) Å så saknad den är.
Nu har jag en svart med lagomt brätte och indianband kring... nästan- bara nästan- som de hattar Inka-kvinnorna i Sydamerika brukar bära. Den tycker jag om + min gamla svarta basker... (min poet och jag har likadana)
Vilka fina bilder hon tagit på dig, vännen fotografen.
Men... ingen backup... ojoj. Det är sådant som maken brukar tjata på mig om...
Tur du ser det som en utrensning och en nystart och tur det finns något kvar i allafall i på bloggen.
Kram
Cattis
Där ser du väldigt olik dig ut - mot den förra bilden du hade som presentation... håret?
När jag sett på kort nu från festhelgen (mest var jag själv bakom kameran förstås) slås jag av att jag ser totalt olika ut från bild till bild... Allt från glad och ungdomlig till gammal, fårad och bekymrad. Och allt är ju sant...
... men framför allt ser du så ut att vara så befriat lycklig på den där bilden.
inkan: Hatt ger karaktär säger "min" fotograf! Den här gillar jag mycket, jag kan dra ner den ända till ögonbrynen. Gör inget om man har en "bad hair day"!
cattis: Ja, hon är bra. Och angående den missade backupen, man får trösta sig så långt det går... :-)
bloggblad: Just det, håret syns inte! Min erfarenhet av foton är samma som din. En del vill jag verkligen inte kännas vid: För många dubbelhakor, rynkig, ansiktsuttryck där jag ser imbecill, trött eller rent av full ut (naturligtvis utan att vara det!).
elisabet: Jo, jag var glad, hade ju en katt i famnen och en hatt på huvudet som fick mig att känna mig tuff och "farlig"... :-)
Vill du vara med och blogga om deckare?
http://deckarebloggen.blogspot.com/
ginger: Jag är dålig på att blogga själv just nu, men jag läser gärna den bloggen, är där inne och tittar rätt ofta. Tack för att du frågade!
Post a Comment