2007-10-16

Här blir inte mycket sagt...


... nuförtiden. Men jag läser och kommenterar hos er andra. Med stort nöje! Ibland funderar jag på att lägga ner bloggen, men jag känner samtidigt att jag inte vill det, det kommer kanske nya tider då jag kommer att skriva mer. Igen...

Mitt liv nu består av att bygga bra rutiner. Jag går på min rehab tre gånger i veckan, tränar på gym och försöker ta en halvtimmes promenad varje dag. Och det hjälper. Jag känner att jag är på väg, mot något bättre. Vad vet jag inte ännu. Men jag börjar ta mig ut i världen utanför mitt hem igen och det är ett framsteg.

Stickningen och det jag skapar med den ger mig glädje. Och att jag träffat och träffar andra stickare i samma situation som jag, det ger mig kraft och energi. En annan sak som skänkte mig stor, oväntad glädje var detta.... Tack Helena på roomservice!

31 comments:

bert said...

Ibland går det på tomgång. Känner lite likadant sedan ett tag. Men sen lägger man i en växel. Det är bara att hoppas på att det inte är backen.

Panter said...

Vad roligt att du känner så. Förstår att du blev glad över inlägget på roomservice. Det är du värd.

Monica Hansen said...

Jag håller med Helena. Det är så skönt att läsa en blogg av någon som skriver som det känns, som det är, utan omsvep och försköningar.

Jag hoppas så att du håller kvar vid bloggen av egositiska skäl då jag tycker om dina bilder och texter, men är glad för dig om du känner mindre behov av att blogga, det kanske är ett positivt tecken på att du blir friskare och gladare?

Kram!

görel said...

Jag är en ganska nytillkommen läsare, men blir blir alltid glad för dina teckningar och inlägg även om det går långt mellan varven!

Cattis said...

Dina bilder är verkligen så bra. De visar så mycket känsla i sin enkelhet.
Ha en riktigt bra dag och fortsätt med dina goda rutiner
Kram
Cattis

markisen said...

Hej Qi, känner så väl igen mig i det du beskriver, och du gör det så himla bra!. Ta hand om dig

Ellis said...

Å vad jag älskar dina bilder Qi! De är så uttrycksfulla!!

Stor kram till dig!

qi said...

bert: Kanske motorn behöver vila sig och gå på tomgång ibland för att med nya krafter köra igång igen..

panter: Tack! Att känna att man är på väg är skönt.

monica: Tack! Jo, jag kommer att behålla bloggen trots att det inte blir så mycket skrivet eller ritat för närvarande. Men det kan ju förändras...

görel: Välkommen! Och tack för dina värmande ord!

cattis: Välkommen du med! Ja, de goda rutinerna är grunden för att jag ska må bra. Tack för din fina kommentar.

markisen: Hej, längesedan nu, glad att se dina bilder och höra av dig igen. Tack!

ellis: Tack ellis!!!

AMber said...

Jag förstår att du känner att du vill lägga ner bloggen ibland. Så känner jag med, men så hoppar det till och man har någon fundering att skriva ner. Du har ju dessutom dina fina teckningar som talar bra. Om du inte vill prata med ord kan du ju kommunicera bara med en tecknig!

Skönt att det går framåt i alla fall!

qi said...

amber: Tack! Jag försöker att nu se bloggen som en möjlighet, inte en skyldighet, då känns det bättre om det råkar gå tre veckor mellan varje inlägg...

carulmare said...

Å, vilka sköna färger i den bilden!:)

Jag tänker på samma sätt. Ibland vill jag sluta blogga... men så efter några dagar är det något jag vill säga igen...

Du skriver att du känner att du är på väg mot något bättre... fast du inte kan säga vad. Det låter hoppfullt på något sätt... Tror att jag måste försöka ta upp min egen vilsenhet igen, med någon läkare...

Annela said...

Det kanske inte blir mycket sagt, men du får desto mer gjort. Det låter som om du är gladare och lite mer energisk för varje gång jag träffar dig. Jag är så glad att du är du. Tack för det.

qi said...

carulmare: Vilse har jag känt mig länge, men det sägs ju att det är när man går visle som man hittar skatterna och det nya roliga... :-)

annela: Gott att du säger det, ibland, vissa dagar, tvivlar jag själv på att det verkligen går framåt..

Elisabet said...

Jaaa, du har så fina bilder så jag lätt skulle kunna köpa en bok med dina bilder och lite-lite text till.

Små funderingar bara.

Det skulle bli perfekt.

Kram, kram.

qi said...

elisabet: Nån gång, kanske, det kan bli något... :-)

ab said...

Det ÄR fantastiska teckningar.

qi said...

ab: Tack Annica!!

Monica Hansen said...

Du är snäll du!

qi said...

monica: Jaså, vet inte riktigt vad du menar..., men det är ju alltid roligt att höra att jag är snäll! :-)

medea said...

Tack för besöket! Vilka superfina bilder du målar och vad bra att även stickningen ger energi o kraft. Vi ses kanske igen. Välkommen tillbaka.

Ellis said...

Tassar in och önskar dig en trevlig helg!

Hanneles paradis said...

Helena skrev ju helt rätt.

qi said...

medea; Tack själv! Återkommer gärna till din sida.

ellis: Ha en bra helg själv!

hannele: Tack, dina ord värmer!

LindaLotta said...

En bild säger mer än tusen ord.
Så är det att titta in hos dig.
Man får ett behov tillfredställt. Ett helt egoistiskt behov.
Kram från Mig.

qi said...

Lindalotta: Tack! Och en stor kram tillbaka!

mammamia said...

nej,håll dig kvar..
Man behöver inte skriva så ofta..det ska ju inte kännas som ett tvång att blogga..

qi said...

mammamia: Jag håller mig kvar, tack för din kommentar! :-)

Inkan said...

Jag skrev en kommentar -den försvann?
Ville bara säga det jag sagt tidigare att du borde samla dina bilder og tekster til en bok. Bilderna är geniala i sin enkelhet och dina funderingar -ger mycket.

Ta kontakt med ett förlag!

qi said...

Inkan: Tack! Nån gång, kanske, tar jag Gud i hågen och gör som du skriver. :-) Men nu är inte läge för det..

Det Mörka Hotet said...

Tusan också: som du skriver och skapar bilder skulle du kunna bli författare!


DMH/Samuel

qi said...

Samuel: Tack, du är alltför snäll men du gör mig glad!