2010-11-15

En skör själ...



... i en skör kropp.

De som följt min blogg vet om att jag har en skör själ. Rätt som det är går den sönder trots att jag försöker undvika livets synliga fallgropar.

Nu gäller skörheten även min kropp. Det har konstaterats att jag har benskörhet. Orsaken till att jag blev utredd var de frakturer i bäckenet jag fick i vintras. Remisser skrevs och för två veckor sedan fick jag diagnosen. Nu ska behandlingen sättas igång. Snart alltså. Först ska en massa andra prover analyseras.

Så i tisdags morse förra veckan, när det första lätta snöfallet föll över Kållered borde jag ha sett de blinkande varningslamporna. Det kanske är halt!

Men det var inte halt. Inte förrän vid övergångsstället nere i centrum. Överraskningen var total och jag visste med en gång att jag brutit armen. Rikigt illa dessutom! Och naturligtvis höger arm!

Så förra veckan tillbringade jag tisdag till fredag inlagd på sjukhus. Opererades och har nu en metallplatta och ett okänt antal skruvar inopererade i armen.

Sjukskriven till 15 december. Djävulskt ont gör det också...

6 comments:

Ruta Ett said...

Men ajajaj, det var inte roligt att läsa om din brutna arm. Sicken otur att det var höger arm. Nu får du vila armen och bli frisk fort och jag hoppas att du inte har så ont längre.
kram

Elisabet. said...

Nej, men ååååå, det är så ofattbart bökigt med bara en arm, det minns jag tydligt!

Behå fick man skippa ...(ingen förlust), för att knäppa den gick förstås inte.

Och toalettbesök var inte så mycket enklare, jag funderade allvarligt på att bara dricka lättflytande föda.

Allt blev så mycket krångligare!

Inte kunde jag sätta upp håret med ett spänne, det gick inte med en arm.

Fast den här Lena-Maria i tv, hon hade nog fixat det ,-)

qi said...

Ruta Ett: Jag vilar allt jag orkar... :-)

Elisabet: Ja, allt beror ju på vem man jämför sig med.. :-)

carulmare said...

Men nej! Det var inte roligt
höra - och förstås ännu mindre att vara med om.

Så ont det måste ha gjort... fortfarande göra.

Kram

Inkan said...

Oj då- du kommer att få kämpa.
Jag råkade ut för samma sak för tio år sedan, också höger arm - handleden helt av, och jag var sjukskriven i över två månader.
Fy17 så jobbigt det var- med värk etc innan allt läkte rätt. De fick fixa om ihopläggning av benpipor och gipsa om efter en vecka. Det var helvetiskt. Känner fortfarande av det, handledsknölen hamnade lite fel- sukk.
.

Men ta det lungt och träna upp vänster arm - det går -även om det tar längre tid med allt man ska göra. Men man få vara lite envis och ge sig själv tid. Det handlar om att leva i ultrarapid...

Men jag hoppas du har någon nära som kan hjälpa till och trösta.

Stor kram!

qi said...

carlmare: Det gjorde väldigt ont, tur att vi har vår sjukvård som kan fixa det mesta. Och tack och lov för smärtstillande medicin...

Inkan: Jag har förstått, efter idoga studier på nätet, att detta kan ta tid. Jag har yngste sonen hemma som får fixa allt jag inte klarar. Och det är ganska nycket...