2007-01-20

Gårdagens möte på FK...

... blev inget dramatiskt. Jag har kommit fram till "steg tre" i FK:s utredningsskede, dvs, det är konstaterat att jag inte kan återgå till mitt tidigare arbete, inte ens efter anpassning av arbetsuppgifterna. Nu ska arbetsgivaren undersöka om det finns andra arbetsuppgifter inom företaget som jag kan omplaceras till. Om det inte finns det blir det fråga om eventuell uppsägning och vilken hjälp jag då kan få från arbetsgivaren och FK. Eftersom jag börjar vänja mig vid tanken på en eventuell uppsägning och de möjligheter det kan innebära så känns det inte så dramatiskt. Det känns skönt att något händer så att jag kan planera för framtiden igen.

Tack alla fina bloggvänner för era omtänksamma och stöttande kommentarer! Det betyder mycket för mig att ha er som stöd och förebilder.

12 comments:

Lena said...

Ett steg framåt, det är nog bra ibland att saker få ta tid.

Linda said...

Dina ord förmedlar en slags trygghet.
Kanske för att beslutet om att du inte ska tillbaka till dina gamla arbetsuppgifter har tagits.
Fast det är otryggt att inte veta så är minsta lilla konstaterande en bit på vägen.
Det kan bara bli bättre Qi. Du har förhoppningsvis den tyngsta biten bakom dig.
Många krama Linda

Anonymous said...

qi! Å jag håller tummarna och hoppas verkligen att du ska få det stöd och den hjälp du behöver. Vem vet - snart kanske du sjölv också kommer på pusselbitar du behöver och då går det lättare.

Kram, Inkan

Anonymous said...

Skönt att det känns så för dig,att komma vidare är nog bra,trevlig snöhelg!

qi said...

panter: Jo, att ta ett steg mot något nytt känns bra. Även om det är ett litet steg...

lindalotta: Det som gäller är att se framåt, inte tillbaka för dit går ingen väg. Kram tillbaka!

inkan: Roligt med en hälsning från dig! Hoppas du har det bra! Det gäller att ta en pusselbit i taget, annars blir det för rörigt. Och pusselbitarna finns inom mig, det vet jag... Kram till dig!

mammamia: Jo, just nu känns det bra, men jag är beredd på att det kommer andra dagar, hoppas jag har kraft att klara dem med. Ha en bra helg du med!

Anonymous said...

Klart vi peppar dig!

Det kommer gå bra för dig. Jag lovar :-)

Anonymous said...

Varm lycka till kram till dig!!

Anonymous said...

Vet inte om det låter hårt, men jag hoppas för din skull att det blir uppsägning, givetvis med pengar. På så sätt har du ingen stress kvar, huruvida du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb och vad du gjorde där. Inga skuldkänslor för att vara en belastning för företaget. Tiden är din.

I vilket fall som helst så är det bara en sak som räknas, att du känner dig bättre.

qi said...

maria b och eva: Tack för er omtanke!

magnus: Nånstans längst in "hoppas" jag det med, dvs att det blir en uppsägning... Det innebär en total vändning i livet, att det finns utrymme för fler möjligheter. Fast det blir svårare ekonomiskt om man ska börja om med något helt nytt så är, som du skriver, stressen från det gamla arbetet borta.

Anonymous said...

ett litet steg är STORT! Kraaam!

Elisabet. said...

qi ..., ja, och det är inte så farligt ändå att börja om .., jag har ju inte gjort just det, bara halvvägs ... och det känns bra.
Man blir s t a r k.

Eller starkare.

Kram-kram.

Anita said...

Du är på rätt väg, Qi!
Lycka till!
Smulan