2007-03-15

Haikku


Ibland önskar hon
att hon vågade brista
och visa smärtan

19 comments:

Anonymous said...

Jag kommer ihåg en gång när du sa till mig att om jag är rädd för att göra nåt ska jag göra det direkt. Det försöker jag tänka på. Inte så lätt dock.

Kram

Anonymous said...

... och sällan finns det så många där för en som när man gör det...

Anonymous said...

Vet du vad? Jag läser bok "Mod att möta förändringar" av Inga-Lill Valfridsson. Intressant.. Få se om jag vågar göra det.

Elisabet. said...

Just så tycker jag att det kan kännas ibland. Eller kunde.
Man fick hålla i sig för att inte gå sönder. Liksom hålla-om-sig. Binda ihop. Livrädd att knuten skulle gå upp och att allt skulle falla i bitar som en kraschad porslinsskål.

Evas blogg said...

Och ändå, när man vågar är det så otroligt befriande! Det lättar, både till kropp och själ. Dessa Haiku dikter är så fina, så få ord som säger så mycket. Jättefint skrivet Qi!

Anonymous said...

Ja, det vore något det, att visa all smärta. Aj! En underbar helg önskar jag Dig, med så lite smärta och små mycket harmoni som möjligt. Kram.

Anonymous said...

kram kram kram

Det Mörka Hotet said...

Bättre att brista ut i gråt än att man själv brister inombords - KRAM!


Samuel


(Man vet vilka som är ens vänner när man känner sig dålig: de som stannar och vågar fråga!)

Anonymous said...

Man får brista.
Det är bara att gråta.
Det är en bit av att vara en HEL människa!

Hurtigbullar finns det i överflöd som alltid visar upp den vackra och käcka fasaden. De som alltid är så duktiga och perfekta.
Själv blir jag uttröttad av dem -de är som robotar.

Lördags-Kram
Inkan

- som börjat en ny blogg lite i skymundan:
http://blaafaagel.blogspot.com/

qi said...

dottern: Vad klok jag var... :-) Jag försöker tänka (och göra!) så också.

carulmare: är det säkert..?

anne-maj: Ska kolla efter boken, blir nyfiken, tack för tipset.

elisabet: Förstår att du också varit där..

eva: Tack! Ja, nånstans vet jag ju detta, men...

cleo: Tack, och ha en bra helg själv!

maria b: Tack, och kram tillbaka!

Samuel: Visst är det så! Kram till dig!

Inkan: Gott att höra från dig och att du bloggar igen! Jag kommer och kollar din blogg! Att brista ut i gråt är skönt, när man väl tillåter sig det och när dörren öppnas... Länge instängd gråt är som is som smälter långsamt.

loppispoppis said...

vackert...

loppispoppis said...

qi, jag har inte frågat ännu, men är det okej att jag länkar till dig?

qi said...

loppispoppis: Tack! Jag känner mig hedrad om du vill länka till mig!

Anonymous said...

Håller med din dotter, det är mitt devis, dock är jag för modig för min själ sa min teraupet en gång. Du har ett lejon o ditt hjärta med din själ är som ett lamm.

Anonymous said...

Du har ett lejon i ditt hjärta.
Men din själ är likt ett lamm.

qi said...

Helena på roomservice:
"Du har ett lejon i ditt hjärta.
Men din själ är likt ett lamm."
Ett mycket vackert och hos mig tankeväckande uttryck. Vad bor i hjärtat och vad bor i själen? Modet i hjärtat är för stort för en känslig själ...? Jag kommer att fundera på det här, tack för din kommentar Helena!

Anonymous said...

Jo mitt hjärta är starkt. det kämpar mot orättvisor och det säger ifrån. Hjärtat försvarar sig och står upp. Dock är min själ så sårbar: för kritik, för elaka kommentarer, för missundsamhet, för elaka blickar. å visst, jag står upp för mig, sticker fram hakan. Men sedan har jag inget skydd i min själ för konsekvenserna: dvs. de elaka kommentarerna, folks pikar. Visst är jag modig - men jag fick aldrig lära mig egenvärde och att ta hand om mig själv. Så jag går sönder, gång på gång.

Anonymous said...

Är du som gör de fina bilderna? Jag tycke att de är jätteläckra!

qi said...

kix: Tack, ja, det är jag som gör dem i photoshop. Roligt att du gillar dem!