Den trilskande höften vill inte sluta trilskas, trots regelbundet intagande av värktabletter "en masse". Troligen rör det sig om en utsliten höftled som behöver bytas. Det ligger i släktgenerna, min mor fick byta bägge sina höftleder och börja om på ny kula två gånger som vi så vitsigt uppmuntrade henne då det begav sig.
Jag har ännu inte tagit mig till jobbet men på måndag ska jag röntga höften och efter det hoppas jag kunna få taxiresor beviljade så jag kan börja arbeta igen. Är sjukskriven månaden ut.
Det känns inte bra att halta omkring här hemma. Så många tankar, flashbacks, till min förra långa sjukskrivning, vet hur lätt jag har för att ramla ner i svarta hål. Ute rasar vintern ut och våren in och det känns som om jag missar allt!
Tur att Internet finns och bloggvänner som man kan prata med...
.
5 comments:
Välkommen i gänget!
Fast vi löser liksom av varandra ...
Stor kram och ännu större kram och lycka till med röntgenundersökningen.
Det låg många med nya, fräscha höfter på samma avdelning där jag fick mitt nya knä.
Dom var uppe och pigga så där så man trodde inte sina ögon!
Usch, vad tråkigt för dig att ha så ont. Då är det inte lönt att fråga om vi ska fika nån dag. Kan du skicka mig ett mail med ditt tel.nr, så jag kan ringa dit?
kram, vännen....
Elisabet: Jo, om det nu är så har jag ju din lyckosamma rehabilitering som ett mål även för mig... :-) Fast jag antar att det gula pensionatet är "fullbelagt" för överskådlig framtid, ;-), så jag får se mig om efter ett annat.
Ruta Ett: Tyvärr, det får vänta ett tag med fika på stan. Jag hör av mig med telnr så vi kan prata i allafall.
Hur gick det med röntgenundersökningen?
Kramar skickas per omgående
Ruta Ett: Jag har inte fått besked om vad röntgen kom fram till, svaret ska sändas till min läkare på vårdcentralen. Men jag har fortfarande lika mycket besvär med att ta mig fram, trots medicinering...
Post a Comment