... skulle jag vilja ha. Ibland. Idag t ex. Och inga trötta ringar under ögonen. Och en stor glad mun! Men det har jag inte. Har aldrig haft. Kommer aldrig att få. Det är OK. Men det är kul att drömma...
Jag har inte heller en stor glad mun och jag som gillar det sa mycket! Men man kan ju vara glad anda! Inte ar jag blond heller fast blonda barn det har jag!
he,he qi- dröm,dröm. När jag jobbade med teater så provade jag en vacker blond peruk en gång.. men FY hur jag såg ut. Det botade mig för alltid. Jag insåg att mina färger, huden, ögonen passade bäst till mitt mörka hår :) Så testa med en peruk.....
Ilva: Jag vet, jag vet... Jag var blond som barn, och mina barn var blonda men vi har alla mörknat. Och jag ÄR, även om det inte låter så idag, för det mesta ganska nöjd med hur jag ser ut.
inkan: Jag har prövat med blond peruk och det var inte vackert... :-(
Men, Ilva och Inkan, blir ni aldrig trötta på hur ni ser ut och känner en längtan att göra något radikalt för att se en förändring, för att något skall hända, när det känns trist? Just idag känns det så för mig. I morgon har det gått över. Det brukar göra det... :-)
Vet inte riktigt hur jag hittade hit. Länkade vidare från olika sidor och stötte på en utav dina bilder och blev sugen att titta på fler. Vilken härligt blogg!! Jag tycker att den är ljus och positiv mitt i allt det mörka!
qi, jodå -det finns sådana dagar; då sätter jag mig och skriver mail eller brev eller vykort, sedan tar jag en motionsrunda ( länge) och så ställer jag mig i duschen, tvättar håret. Sedan tar jag och klipper av lite hår; jag har sådant hår och sådan "frisyr" ( frisyr...fniss) så jag vågar ta till saxen. Sedan njuter jag lite favoritmusik; Fado eller Kris K eller Bach . Läser poesi, läser om goda mail jag sparat från vissa kära vänner. Och när det är dags för Aktuellt har jag oftast glömt vad det var jag längtade efter ( det som jag vet har med ensamhet och längtan att göra) Oftast äter jag väldigt dåligt sådana här längtans-dagar... Tur att det inte är så ofta.
när jag är oense med livet går jag och klipper mig, eller färgar, eller både och. För några år sen hade jag väldigt kort hår - så jag känner verkligen igen det där med att man vill förändra något.
Det var et jætte tøft bilde, men liker nu best det lille oppe i høgre hjørne. Det er konstigt det der at man ofte vil se ut som det motsatte av hur man er. Blond vil vara mørk, och lockig vil vara rak. Inkan hadde noen jættebrab tips, skal prøve på dom neste gang jag også har det slik. Hoppas du mår bedre nu. Kram
Jag har alltid trivts i mitt mörka hår. Önskade som yngre att jag även hade bruna ögon. Men visst, kan vara mycket onöjd med mig själv, många dagar har det varit så. Mindre och mindre blir det. När jag vill ha snabb förändring tonar jag håret eller går till frissan och klipper mig. Eller börjar på en ny tavla. Eller...man hittar sina knep. och du, är fin som den du är!
15 comments:
Jag har inte heller en stor glad mun och jag som gillar det sa mycket! Men man kan ju vara glad anda! Inte ar jag blond heller fast blonda barn det har jag!
he,he qi- dröm,dröm. När jag jobbade med teater så provade jag en vacker blond peruk en gång.. men FY hur jag såg ut. Det botade mig för alltid. Jag insåg att mina färger, huden, ögonen passade bäst till mitt mörka hår :)
Så testa med en peruk.....
kram!
Ilva: Jag vet, jag vet... Jag var blond som barn, och mina barn var blonda men vi har alla mörknat. Och jag ÄR, även om det inte låter så idag, för det mesta ganska nöjd med hur jag ser ut.
inkan: Jag har prövat med blond peruk och det var inte vackert... :-(
Men, Ilva och Inkan, blir ni aldrig trötta på hur ni ser ut och känner en längtan att göra något radikalt för att se en förändring, för att något skall hända, när det känns trist? Just idag känns det så för mig. I morgon har det gått över. Det brukar göra det... :-)
Vet inte riktigt hur jag hittade hit. Länkade vidare från olika sidor och stötte på en utav dina bilder och blev sugen att titta på fler.
Vilken härligt blogg!! Jag tycker att den är ljus och positiv mitt i allt det mörka!
Lycka till i livet!
Kram
Välkommen till min blogg heffa! Tack för dina positiva ord, de värmer! Lycka till i livet själv!
qi, jodå -det finns sådana dagar; då sätter jag mig och skriver mail eller brev eller vykort, sedan tar jag en motionsrunda ( länge) och så ställer jag mig i duschen, tvättar håret.
Sedan tar jag och klipper av lite hår; jag har sådant hår och sådan "frisyr" ( frisyr...fniss) så jag vågar ta till saxen.
Sedan njuter jag lite favoritmusik; Fado eller Kris K eller Bach . Läser poesi, läser om goda mail jag sparat från vissa kära vänner.
Och när det är dags för Aktuellt har jag oftast glömt vad det var jag längtade efter ( det som jag vet har med ensamhet och längtan att göra)
Oftast äter jag väldigt dåligt sådana här längtans-dagar... Tur att det inte är så ofta.
när jag är oense med livet går jag och klipper mig, eller färgar, eller både och. För några år sen hade jag väldigt kort hår - så jag känner verkligen igen det där med att man vill förändra något.
Så känne jag med det ibland.
Då vill jag se ut om Lotten, haha .., lite buslockigt blont hår och ja, just så.
Oftast bryr jag mig inte.
Jag har fullt med att blogga, haha, så jag hinner ändå inte.
Känns skönt att jag inte är ensam om såna här tankar... ;-)
Tack Inkan, markisen och Elisabet!
Det var et jætte tøft bilde, men liker nu best det lille oppe i høgre hjørne. Det er konstigt det der at man ofte vil se ut som det motsatte av hur man er. Blond vil vara mørk, och lockig vil vara rak. Inkan hadde noen jættebrab tips, skal prøve på dom neste gang jag også har det slik. Hoppas du mår bedre nu. Kram
Äh, du är ju så fin som du är! Inte sjutton är det sant att "blondes have more fun". Säger en brunett med stänk av rött här och där.
Oh, tack Julie och londongirl, nu känns det mycket bättre! ;-)
Jag har alltid trivts i mitt mörka hår. Önskade som yngre att jag även hade bruna ögon. Men visst, kan vara mycket onöjd med mig själv, många dagar har det varit så. Mindre och mindre blir det. När jag vill ha snabb förändring tonar jag håret eller går till frissan och klipper mig. Eller börjar på en ny tavla. Eller...man hittar sina knep. och du, är fin som den du är!
Tack eva!
...och då skulle jag vara LÅNG och ståtlig: över 170 centimeter istället för mina 168...
(Men ärligt talat, så har jag aldrig ogillat min längd: det är jag!)
Samuel
Post a Comment