Att vara ute och gå (med min kamera) är något av ett måste för mig. Visst är det härligt?!
Samuel
DS Ha, ha! Desto äldre jag blir, desto mer likt min mor blir jag: hon gillade tystnad, långa promenader och att diskutera livs- och samhällsfrågor...ja, du vet ju nästan nu vad jag gillar...! DS
Samuel: Ja, visst är det härligt! Din mor verkar ha varit en person som det hade varit roligt att lära känna. Jag tror att vi skulle ha kunnat prata bra med varandra... :-)
Vilken underbar bild! Du har fångat höstens själ känns det som. Hur bär du dig åt? Ja att vandra är även ett måste för mig; det ger energi, motion och så tvättar man själen...tänker bra och har man sällskap så är även det "energi".
Inkan: De svarta, utblommade kungsljusen var magiska och det fanna massor av dem! Såg väldigt exotiskt ut. Och det är så vackert att gå i regnet, färgerna blir speciella. Läckö slott är för de flesta ett sommarutflyktsmål, men en regnig novemberdag gör det också rättvisa.
Vilken fin bild. Jag är ofta ute och promenarar, det är så skönt. Tycker att jag rensar hjärnan och tänker så bra när jag tex vandrar längs Stockholms kajer tidiga mornar.
Jag tror att de flestas föräldrar är intressanta att träffa, eller hur?
Men det är klart, att arbeta som biståndsarbetare i norra Pakistan, Kashmir, och varva det med att vara klinikföreståndare mm i Sverige ger nog en hel del perspektiv. Tyvärr dog hon ju innan jag blev vuxen men på något märkligt sätt så har jag ändå blivit ganska lik henne trots allt som har hänt (och trots att jag är adoptivbarn!).
Jag är säker på att ni hade haft mycket intressant att diskutera!
Samuel: Det är så sorgligt när föräldrarna dör, de är så viktiga, de är våra första förebilder. Din mor verkar ha varit en fantastisk människa. Synd att hon inte fick vara med och se dig bli vuxen. Jag tror hon hade varit stolt!
Elisabet: Det låter fint att promenera på Ystads kullerstensgator...
Vilka härliga färger på den bilden - och så de tar tag i varandra, harmoniskt och varsamt. Brunt och lila och mörkgrönt och dimblått... Höstens vilsamma stämning.
qi! Du läser om min gode vän "vinoldaren" om du klickar på namnet 'Lars Nordström' under mina 'links' på bloggen. Han är det. Och nu ska jag strax ta mig in till söder- det blir en liten söderpromenad innan det Indiska:)
Inkan: Ja, det var en annan som också var vinodlare, kommer hem, som jag trodde du skulle träffa. Men nu har jag kollat Lars N:s sida. Hoppas din kväll blir fin!
Svarta kungsljus i regn vid stigen runt Läckö
23 comments:
Att vara ute och gå (med min kamera) är något av ett måste för mig. Visst är det härligt?!
Samuel
DS Ha, ha! Desto äldre jag blir, desto mer likt min mor blir jag: hon gillade tystnad, långa promenader och att diskutera livs- och samhällsfrågor...ja, du vet ju nästan nu vad jag gillar...! DS
Samuel: Ja, visst är det härligt! Din mor verkar ha varit en person som det hade varit roligt att lära känna. Jag tror att vi skulle ha kunnat prata bra med varandra...
:-)
Vilken underbar bild! Du har fångat höstens själ känns det som.
Hur bär du dig åt?
Ja att vandra är även ett måste för mig; det ger energi, motion och så tvättar man själen...tänker bra och har man sällskap så är även det "energi".
Att gå runt Läckö slott låter fint:)
Inkan: De svarta, utblommade kungsljusen var magiska och det fanna massor av dem! Såg väldigt exotiskt ut. Och det är så vackert att gå i regnet, färgerna blir speciella. Läckö slott är för de flesta ett sommarutflyktsmål, men en regnig novemberdag gör det också rättvisa.
Åh, var du så nära? Jag hade lätt kunnat bjuda på en kopp.
Åhh vad härligt! Och inte fy skam med extra energi. Det är du värd!!
Kram
panter: Jag har förstått att du bor i Skaraborg någonstans... Hade varit roligt att träffas! Men jag åker dit ganska ofta så det blir fler tillfällen.
heffa: Tack, energi kan man inte få för mycket av!
Vilken fin bild. Jag är ofta ute och promenarar, det är så skönt. Tycker att jag rensar hjärnan och tänker så bra när jag tex vandrar längs Stockholms kajer tidiga mornar.
londongirl: Att promenera är fantastiskt och ger endorfiner och ny energi. Låter härligt att gå längs Stockholms kajer på mornarna...
Det låter som om du haft en bra helg, vilket är mer än välbehövligt i dessa mörka tider,
Väldigt fin bild!
Jag tror att de flestas föräldrar är intressanta att träffa, eller hur?
Men det är klart, att arbeta som biståndsarbetare i norra Pakistan, Kashmir, och varva det med att vara klinikföreståndare mm i Sverige ger nog en hel del perspektiv. Tyvärr dog hon ju innan jag blev vuxen men på något märkligt sätt så har jag ändå blivit ganska lik henne trots allt som har hänt (och trots att jag är adoptivbarn!).
Jag är säker på att ni hade haft mycket intressant att diskutera!
Ljuvligt.
Själv promenerade jag i Ystad på kullerstensgatorna.
Det var också ... rofyllt.
Lindalotta: Tack! Ja, det var en fin helg.
Samuel: Det är så sorgligt när föräldrarna dör, de är så viktiga, de är våra första förebilder. Din mor verkar ha varit en fantastisk människa. Synd att hon inte fick vara med och se dig bli vuxen. Jag tror hon hade varit stolt!
Elisabet: Det låter fint att promenera på Ystads kullerstensgator...
Härlig bild. Svensk höst. Vad man skulle sakna det om man bodde någon annanstans!
ab: Visst är det så! Hösten är fantastisk, när naturen förvandlas och får ett annat uttryck.
Låter härligt!
Promenader, oavsett väder, är för mig energipåfyllning :)
Kram!
Vilka härliga färger på den bilden - och så de tar tag i varandra, harmoniskt och varsamt. Brunt och lila och mörkgrönt och dimblått... Höstens vilsamma stämning.
Men! Inte ser det ut som vinter ännu i alla fall. Svalt och skönt och lugnt. En vacker bild.
annika&saga: Promenader = endorfiner och vackra synintryck! Viktigt för att hålla "demonerna" borta. :-)
carulmare: Jag tycker också om när färgerna är lite dova och milda. Så skönt för själen...
Matilda: Ja, så har vi det här uppe nu! Och jag gillar den här milda hösten med alla färgblandningar av grönt och vissnat brunt och gult.
qi! Du läser om min gode vän "vinoldaren" om du klickar på namnet 'Lars Nordström' under mina 'links' på bloggen.
Han är det.
Och nu ska jag strax ta mig in till söder- det blir en liten söderpromenad innan det Indiska:)
Det låter som en bra helg för dig! och visst är det härligt med promenader, även i rusk o regn!
Inkan: Ja, det var en annan som också var vinodlare, kommer hem, som jag trodde du skulle träffa. Men nu har jag kollat Lars N:s sida. Hoppas din kväll blir fin!
Markisen: Det är nästan skönare att promenera i regn och dis än i starkt solsken... :-)
Post a Comment