Jag ser i ögonvrån något litet, mörkt komma fallande uppifrån ner på min fönsterbräda. Och där står nu plötsligt unge herr talgoxe, lite groggy och vet inte var han är och vart han skall ta vägen. Han måste ha blivit urknuffat ur boet under taket. Det var ju inte riktigt vad han hade väntat sig när han vaknade i morse... Vi tittar på varandra ett tag, jag hinner gott och väl ta fram kameran. Han tittar neråt men, "det är ju så nedrans högt, är det verkligen meningen??" piper han, och tittar på mig. "Ja", svarar jag, högt så han skall höra genom fönsterrutan, "men jag kan ju inte hjälpa dig", och jag blir så bekymrad, hur skall detta gå? Till slut inser han att det finns ingen hjälp att hämta och kastar sig ut och flaxar iväg till närmaste träd, och jag missar naturligvis att fånga själva flykten med kameran, men jag ser den i allafall, hans första flygtur och den går väldigt bra och jag blir glad och alldeles varm i hjärtat....
11 comments:
Om Samuel är min soulmate, det brukar han säga, så är du också min soulmate.
Alldeles varm blir jag också.
UNDERBART ATT LÄSA OM!
Det kanske var dags för herr eller fröken talgoxe att flytta hemifrån...
Gullig pippi,men det är himla svårt att fånga såna på bild,du lyckades !
Elisabet: Tack, det är ömsesidigt!
mammamia: det underlättar när det dimper ner mitt framför näsan...
:-)
Fantastisk upplevelse mitt i vardagen- en fågelunge på fönsterblecket.
Så fin bild det blev!
Det var väl en fin sommarhälsning. Jag hoppas den klarar resten av sommaren också -när den väl fått luft under vingarna...
Skön midsommar!
Fin bild och söt berättelse. Visst kan man få en otroligt spontantkontakt så där med ett djur. Ett vilt alltså.
Inkan: Ha en skön midsommar du med, du som skall (hem?) till Jämtland!
bloggblad: Ja, det kan bli en härlig kommunikation om man tar sig tid och försöker leva sig in i djurets situation. Ha en skön midsommar du också bloggblad!
(Elisabet: klart du är min soulmate!)
Vilken underbar liten berättelse och så fint du skildrade den: den var lika vacker som fågeln!
Samuel
Tack Samuel! Orden värmer!
Ha en skön midsommar! Jag skall fira St Hans, dvs dansk midsommar med att elda vid en sjö och förhoppningsvis ta årets första utebad.
Glad midsommar på dig också, oavsett firande!
Samuel
Hej Elisabeth!
Jag har hittat och just läst igenom din fina och intressanta blog. Jag sitter i - på många sätt - i samma båt som dig sedan ett par år med utmattningsproblem, sjukskrivning och papper till tusen till alla möjliga och omöjliga människor och instanser... För mig har det just slutat med att jag har sagt upp mig från mitt jobb - jag har insett att det var en av orsakerna till de problem som jag har. Framtiden känns just nu osäker, men jag tror att jag är på rätt väg trots allt. Känslorna går upp och ner - precis som du beskriver det - men jag vill tro att jag en vacker dag ska få tillbaka orken och glädjen igen. Jag tror det!
Jag vill önska dig allt gott och skickar dig en varm kram!
Smulan
smulan: Välkommen och tack för att du tittar in hos mig och kommenterar! Vad modigt av dig att sluta ditt arbete! Jag har hört att en del gjort det och därefter mått väldigt bra trots att det innebär att man ger sig ut i "okänt" land. Och vad jag förstår ordnar det sig nästan alltid till det bättre. När man som du har kommit fram till att det är jobbet som är orsaken till sjukdomen finns det ju heller inget annat vettigt att göra. Jag hoppas och tror att du kommer att få tillbaka din ork och glädje nu när du gjort detta konstruktiva att sluta ditt arbete. Varm kram tillbaka till dig!
the source: Välkommen du också! Vilket härligt inlägg att läsa när jag kommer hem från min midsommarresa! Blir glad! Jag skall genast sätta mig och skriva ett inlägg...
Post a Comment