Leker med photoshop

På stan

Gav mig ut i vimlet i Göteborg idag. Ville känna på pulsen i stan nu när det är EM i friidrott och fest. Och det var mycket folk. Och mycket varmt. Så jag sökte mig in i affärernas luftkonditionerade svalka. Det finns mycket att handla i Göteborg. Just nu är det rea överallt. Jag köpte en jumper i en färg som jag med bestämdhet vet att jag inte passar i men som jag älskar: Orange! Detta gjorde mig väldigt lycklig för stunden, som ni ser. Och jag tror att jag kommer att komma ihåg den lyckan varje gång jag tar på mig den.

Jag samlar på lyckliga stunder...

En helg full av intryck

Är tillbaka, energipåfylld efter en helg hos min väninna Ulla. Jag har gjort sånt som ger energi:

• Vistats ute i gamla kulturlandskap där tiden stått stilla.
• Tagit långa svalkande bad i Vänern. Känt mig totalt fri när jag flöt i vattnet, fullkomligt avslappnad och lyssnande endast till min egen andning.
• Deltagit i skapandet av ett fantastiskt fågelbad i betong.
• Haft långa samtal om stort och smått.
• Ätit god mat!
• Sovit gott efter dagar fulla med roliga aktiviteter.

Och så har jag tänkt på Heléne från Delsbo och hennes kamp...

En liten paus...

... på ett par dagar. Skall i morgon åka och hälsa på min väninna i Lidköping, hon som målar så fina tavlor . Kommer tillbaka efter helgen. Kram från qi.

Den långa vägen...

... från tanken till papperet.

Bönhörd

Jag vill ha regn!!!

Här smyger regn- och åskmolnen omkring och dämpar ljuset... Men regn? Nää...

Jag vill ha regn!!! Svalkande, härligt regn, gärna störtskurar kombinerat med åska och blåst...

Är så trött på "vackert" väder nu. Jag tycker det är vackert med regn och åska. För att inte tala om en stormig dag vid havet!

Sommarlättja

Ligger fortfarande ganska lågt vad gäller bloggen, är dock inne och kommenterar ibland, ganska mycket, kan inte låta bli, det är så roligt...

Kopplar för övrigt av i värmen, som jag nu är ganska trött på. Längtar efter ett rejält åskväder som rensar upp luften! Jag har dock varit ute vid kusten och badat saltbad i Göteborgs södra skärgård, det var underbart!

Paus...

... ett par dagar. Tröttheten dröjer kvar, släpper bloggen ett tag, men kommer tillbaka! Kram från qi.

Blont och lockigt hår...

... skulle jag vilja ha. Ibland. Idag t ex. Och inga trötta ringar under ögonen. Och en stor glad mun! Men det har jag inte. Har aldrig haft. Kommer aldrig att få. Det är OK. Men det är kul att drömma...

Bakslag

Födelsedagsfirande med fest i måndags. Besök hos ny psykolog igår. Livet rullar på framåt, allt är bra och roligt.

Idag: vaknar tidigt efter en orolig natt. Huvudvärk. Och den välkända tröttheten i kroppen. Jaha, då var det dags igen...

Jag vet att de kommer, bakslagen, de ingår i "friskblivelsen", kroppen säger ifrån när man tagit i för mycket. Och jag vet vad jag skall göra, jag har lärt mig det nu. Det är bara att lägga mig, göra minsta möjliga, vila, sova, vara snäll mot mig. Jag vet att det går över då. Om jag inte kämpar emot så mycket utan verkligen lyssnar på vad kroppen säger så blir det bra. Efter ett tag.

Så det är det jag gör nu.

Födelsedagspresent

Första födelsedagspresenten igår fick jag av Ella-katten. En död liten näbbmus, prydligt upplagd på golvet innanför dörren. Nästan helt inslagen i fjolårslövet. Man blir nästan imponerad! Hon har aldrig kommit med inslagna möss förr. Bara hysteriskt skrikande, levande små saker som hon släppt ner på golvet så jag har fått jaga det stackars djuret runt i lägenheten. Ella måste ha fattat att det var min födelsedag, lilla gumman....

Tillfällig svalka

Vilar i den tillfälliga svalkan. Värmen tröttar. Jag vet att det är olika, en del älskar värmen och säger att man inte får klaga på värmen. Men jag gör det när den är här. Nu njuter jag.

Fem-stafett

Jag har blivit inbjuden till "fem-stafett" av Anne-Maj. Here are the results from me:

Fem saker i min sprillans nya frys
(som är väldigt tom eftersom jag bytt just idag och en del mat fick kasseras eftersom den tinade i värmeböljan)

• Bröd som är snabbtinat (platta) till sonen...
• Bröd som är grovt och tar lång tid att tina (brukar därför bli liggande väldigt länge) till mig.
• Glass, just nu halvtinad efter bytet till ny frys idag
• Ärtor
• Hallon
  

Fem saker i min garderob (snarare klädkammare)

• Kläder, mest linne och bomull, färger svart och lila
• Verktygslådan
• Väskor och kassar som jag inte använder
• Reservförrådet av lampor och proppar
• Strykbrädan

Fem saker i min bil (liten, ettrig, vit Golf)

• Danska mynt (från semestern på Sjaelland förra sommaren)
• Olika band med blandad favoritmusik (t ex Ulf Lundell och Leonard Cohen)
• Förbandslåda
• Filt om det blir spontan picnic
• Snabblagning av däck vid punktering

Fem saker i min handväska (handväska och handväska... snarare en kasse för att få plats med allt…)

• Glasögonfordral med solglasögon
• Liten ”pytte”väska där det ryms mobiltelefon, kort och pengar
• Pocketbok, Bob Hansson ”Här ligger jag och duger”
• Anteckningsbok, penna
• Nycklar till de låsta dörrar jag har tillträde till och till bilen

Fem personer att langa vidare till

• Amsterdam
• Elisabet
• Source
• Det mörka hotet
• Salt

Äntligen tyst...

Tinnituskyla

De senare åren har min frys låtit som den värsta formen av tinnitus när den är igång. Och det är den ofta, vilket har till följd att elräkningen skjutit i höjden alldeles kolossalt (även frånsett alla andra höjningar av den som... ja ni vet). Anläggningen höll på att driva mig till vansinne. Till saken hör att den är 26 år gammal så jag borde byta ut den mot något mer energisnålt och tystare i vilket fall som helst. Men inte orkat.

Nu har jag äntligen tagit mig i kragen, gjort en för mig stor kapitalinvestering och i morgon kommer min nya kyl/frysanläggning! Den är 30 cm högre än den tidigare så för att få plats har skåpet ovanför den gamla idag monterats bort. På årets hittills varmaste dag! Pust, stön, men jag hade hjälp, som tur var... Tack snälla U! Nu måste dock det som stod i de (inser jag nu) väldigt praktiska hyllorna disponeras om till andra ställen i köket. För att göra detta måste en hel del saker tas bort ur nu tillgängliga hyllor. Stön, pust, det är fortfarande varmaste dan i år...

Sen måste jag i morgon frosta ur den gamla frysen så att de som kommer och kör bort den inte får med sig en massa is som smälter i hettan. (Ja, det är väldigt mycket is i den...) Eftersom det antagligen är lika varmt i morgon och jag har förköpt mig på glass så lär det bli mycket glassätande här.

Den nya frysen är enligt alla rön tyst… och självavfrostande! Jag återkommer med en rapport när den är installerad.

Bilden visar den gamla trotjänarkylen. En nackdel är att all briljant kyskåpspoesi fick plockas ner...

Hälsning från Heléne i Delsbo

Jag har fått en hälsning från Heléne i Delso i en kommentar idag:

Hej!

Har lyckats kapa åt mig en dator på sjukhuset! Ditt kort hittade till rätt avdelning idag, tack så jättemycket. Det var så gulligt. Vad skönt att se att ni njuter av värmen och att du har det bra. Jag börjar få ordning på kroppen nu, har fått nytt blod, penicillin och diverse andra medicamenter. Dock är jag svag i hela kroppen mede så lågt blodvärde så det tar ett tag att få tillbaka flåset. Blir kvar på sjukhuset i alla fall veckan ut skulle jag tro. Så än en gång STORT TACK för alla uppmuntrande kort o sms.

/Kram, Helene N

Skönt att hon ser ett slut på sjukhusvistelsen så att hon kan komma hem snart. Saknar henne på bloggen.

Ännu en varm dag...

... och som vanligt ger mig mina katter tysta råd genom att visa vad som är lämpligast att göra: Ligga lågt, stanna i skuggan, slappna av och inte göra något som inte är nödvändigt.



Till dagens stilla njutning hör att den första krasseblomman slagit ut. I år blev det en blekgul. Krasse är en av mina favoritblommor. Tycker om den för de livsbejakande färgerna, doften, de vackra bladen och att den blommar ända fram i oktober.

Kvällsfikat

Varma, slöa dagar. Det gäller att anpassa sig till värmen och göra det som passar, d v s så lite som möjligt. För mig är det en njutning att sätta mig ute på kvällen, i skuggan, dricka mitt te och äta min sommarfavoritsmörgås: grovt bröd med keso, kaviar och gräslök. Och läsa en bra bok, helst en deckare!

Tillförsikt

Det är vackrast på kvällen när ljuset blir varmt, allt blir vackert och färgerna klarare. Den värsta värmen försvinner och jag kan gå ut, röra vid mina kryddväxter och njuta av doften som sitter kvar på min hand. Snart skall jag göra det.

Jag har mått bra den senaste veckan, kunnat njuta av sommaren och livet. Det börjar kännas som om något vänt, nu går det inte längre neråt utan jag vänder mig framåt och kan planera för en längre framtid än bara dagen.

Ringde min chef idag. Hon blev glad. Jag blev glad att hon blev glad och för att jag kände mig lugn. Stressfjärlilarna i magen sov. Vi får se efter sommaren hur jag mår, men nu, just nu, kan jag tänka mig att gå dit. Åtminstone för att hälsa på. En stund.

Det är gott att leva. Igen.

Mina bilder

Tack alla som skrivit så fint om mina bilder! Det har gjort mig jätteglad!

Bilderna har blivit en viktig del av min rehabilitering. Förr skrev jag mycket, dagbok varje dag bl a. När jag blev sjuk var hjärnan så trött att jag inte klarade av att vare sig skriva eller läsa längre stycken. Fick rådet av en god vän att försöka rita i stället. Efter det att jag installerat Photoshop har jag, i stället för att som tidigare skriva dagbok, gått in där och med en enkel bild försökt beskriva hur jag mår och vad jag gjort. Det har blivit ganska många "självporträtt" sedan jag startade i början av året... Och när jag tittar tillbaka ser jag en klar utveckling åt det positiva hållet. Fast med dippar neråt ibland förstås...

Bilderna har även hjälpt mig att få tillbaka skrivspråket. Därför vågade jag börja blogga i april och det har jag inte ångrat! Ni, mina bloggvänner, har alla blivit så viktiga, jag har bland er även såna som är och har varit i samma situation. Tack för era kloka och stöttande kommentarer!

Midsommarhelgen...

... är över! Jag har firat den vid Vänern tillsammans med en väninna. Min väninna har starka band till Danmark. Därför hade vi beslutat att fira St Hans genom att tända ett bål på midsommarafton. På en sandstrand vid Vänern tände vi vår eld med fjolårsgräs och nedfallna pinnar från skogen. Jag hade lovat att bada och inviga min nya baddräkt och gruvade mig ganska mycket över detta. Turligt nog blåste vinden in uppvärmt ytvatten så det blev en positiv överraskning att temperaturen på vattnet var helt OK. Jag låg i och flöt och det var ljuvligt att känna sig viktlös... För att inte tala om hur "duktig" jag kände mig efteråt!

Eftersom kvällen var klar beslöt vi att stanna kvar på stranden och invänta solnedgången. Den tog tid på sig... men vi härdade ut trots att det så småningom blev ganska kallt. Och det var väl värt att vänta!

Duns på fönsterbrädan...

Jag ser i ögonvrån något litet, mörkt komma fallande uppifrån ner på min fönsterbräda. Och där står nu plötsligt unge herr talgoxe, lite groggy och vet inte var han är och vart han skall ta vägen. Han måste ha blivit urknuffat ur boet under taket. Det var ju inte riktigt vad han hade väntat sig när han vaknade i morse... Vi tittar på varandra ett tag, jag hinner gott och väl ta fram kameran. Han tittar neråt men, "det är ju så nedrans högt, är det verkligen meningen??" piper han, och tittar på mig. "Ja", svarar jag, högt så han skall höra genom fönsterrutan, "men jag kan ju inte hjälpa dig", och jag blir så bekymrad, hur skall detta gå? Till slut inser han att det finns ingen hjälp att hämta och kastar sig ut och flaxar iväg till närmaste träd, och jag missar naturligvis att fånga själva flykten med kameran, men jag ser den i allafall, hans första flygtur och den går väldigt bra och jag blir glad och alldeles varm i hjärtat....

Pion

Denna pion började idag slå ut, först av alla! Är den inte vacker?

Trött

Byråkrati

Igår var jag hos doktorn och blev sjukskriven i två månader till. Jag väntar på att få komma till psykologen på vårdcentralen, remiss är skriven och min läkare skulle ”skynda på” den. Vi pratade om att eventuellt ha ett avstämningsmöte med arbetsgivare och försäkringskassa i slutet av augusti när jag har börjat hos psykologen. Förhoppningsvis är jag då mogen för att börja med deltidsarbete eller arbetsträning. Kontaktade idag min handläggare på försäkringskassan och pratade om detta. Jag har inte pratat med honom tidigare men han verkade vara bra att ha att göra med. Kändes så skönt, han verkade förstå…

Innan jag blev sjuk förstod jag inte hur jobbigt det är med all denna byråkrati för en som är i min situation. Papper, samtal med olika personer inom sjukvård och försäkringskassa, osäkerheten, kommer de att förstå att jag är sjuk eller tror de mig inte? Har jag skickat in alla intyg, har jag meddelat allt jag skall för att få min sjukpenning? Oro, oro, stress ifrågasättande av mig själv, kan jag inte jobba något i alla fall… nej! Det går ju inte! Hela kroppen skriker.

Nu har jag fått iväg alla papper, min handläggare på försäkringskassan har önskat mig en bra sommar och jag känner att jag kan slappna av. Och det är sommar och koltrasten sjunger vackrare än nånsin…

Swimmingpool

Det här är inte jag utan en bild ur en bra film som jag såg igår, Swimmingpool. Filmen utspelas till största delen i sydfrankrike (Provence såg det ut som). Rekommenderas!

Skat-tankar

Jag gillar skator. Kaxiga, högljudda och de skall alltid sitta så högt upp som möjligt. Den här (ja, jag utgår från att det är samma...) brukar ibland slå sig ner på taknocken som jag ser genom mitt sovrumsfönster. Undrar vad hon (utgår från att det är en hon...) tänker i sommarkvällen... Kanske är hon äntligen på vift en stund efter att ha ruvat ägg och matat ett gäng bråkiga ungar under en tid. Maken har tagit över, tillfälligt och under protest (ja, jag utgår fördomsfullt från det med...). Hon njuter av den tillfälliga stillheten, kollar in vad som är på gång i grannskapet och schasar iväg en närgången kaja. En sista blick in i fönstret mittemot, men där är sig likt, innan hon ger sig av hem igen.

Vissa dagar...

... är inte så bra. Idag har varit en sådan dag. Gråten bakom ögonen och jag förstår inte varför. I morgon är en annan dag.

Iza-katten

Iza-katten är lite mer tillbakadragen än vad Ella är.

Stillsam och mycket snäll.

En betraktare

Iza-katten kom till oss när hon var ungefär 6 månader gammal. Ella hade varit ensam katt i några månader och jag tyckte att hon skulle få en kompis att leka med! Men Iza och Ella har aldrig blivit de vänner och lekkamrater jag hoppades på... De accepterar varandra nu och slåss inte så mycket som i början. Iza har accepterat att hon är "andrakatt" och det har gjort henne lite tillbakadragen. Men hon är världens goaste när man kelar med henne. Hon är dessutom matvraket i familjen.

Ella-katten

Får jag presentera... den trebenta katten Ella! Ta daaah! Men bilden

ljuger, hon har faktiskt alla fyra benen i behåll.

Det syns kanske här när hon sover sött i bästa fåtöljen.

Eller här när hon vräker sig lite mer avslappnat.

Ella kom till mig för tre år sedan när hon var en mycket liten kattunge. Någon hade fått kattungar som av olika anledningar inte kunde tas om hand och ungarna var mycket nära att dränkas i bäcken. Vi var några stycken som "förbarmade oss" och Ella blev min. Ljuvliga, egensinniga, nyfikna, roliga, busiga, pratiga Ella! En bättre vän kunde jag inte ha fått. Jag lär mig så mycket av henne om vad som är väsentligt i livet: Vila, ha kul, äta gott och följa instikten och vara modig fast man är rädd.

Bonsai-träd

Jag köpte för ett par månader sedan ett ljuvligt litet bonsaiträd på IKEA. Katterna, Iza och Ella (kommer att återkomma till dem i kommande inlägg) tyckte också mycket om trädet. När jag märkte detta förmanade jag dem allvarligt att de inte fick äta av bladen. De fick gärna fortsätta att äta av ampelliljorna som de brukade men de skulle ge f..n i bonsaien. De lyssnade och verkade mycket förstående. Och sen såg jag dem aldrig mer äta av bladen på trädet. Men varje morgon när jag kom upp så fanns det trots detta färre och färre gröna blad på det. Till slut var det alldeles kalt och trist och dött. Jag ställde ut trädet på ett avskilt ställe på altanen för att sedan ta det till komposten vid första bästa tillfälle. Och så glömde jag av det tills jag råkade titta på det i morse...


Så här såg det ut när jag burit in det och klippt bort de risigaste kvistarna! Ser ni? Inte???












Det kommer nya små gröna blad! Skärpan blev i upphetsningen inte vad den borde, men mitt Bonsaiträd lever! Och så säger de att bonsaiträd är ömtåliga...

Bonsaien kommer att få vistas utomhus över sommaren, lite avskilt från katterna. Hur det blir till hösten löser sig säkert.

Pingst

Konstnär: Ulla Holmstrand

Jag vill önska er som läser detta en skön, hänryckande pingst! Sov inte bort hela nätterna nu när de är så korta och doftar syrén. Koltrasten sjunger fortfarande.

Typiskt...!

Hade gjort ett långt inlägg med presentation av mina katter med bilder och allt, och så råkar jag deleta bort det när jag försökte byta datum!!! Jag blir så trött, så arg, så frustrerad när det händer sånt här!!!

Nu går jag och lägger mig!

Och bakom masken...

Tillägg 2006-05-30:

Konstnären heter Kjell Törnqvist och konstverket finns på galleri Odenslunda strax utanför Tidan i Skaraborg. Jag var där under Kristi Himmelsfärdshelgen och fick uppleva en fantastisk utställning av stenskulpturer och en lika fantastisk tavelutställning. Jag rekommenderar ett besök om ni har vägarna förbi, ni blir inte besvikna!

Helg igen...

Helger och vardagar - som sjukskriven blir man lätt veckovill. Nu är det visst helg igen, härligt för den som jobbar att vara sammanhängande ledig ett par dagar.

Jag har varit så trött de senaste dagarna, har tänkt att jag skulle skriva mer här men, som sagt, jag har varit trött. Är nu sjukskriven fram till 13 juni då jag skall på återbesök till min nya läkare, en kvinna som verkar väldigt bra. Hon har remitterat mig till psykologsamtal på vårdcentralen, vilket innebär att jag slipper att be min arbetsgivare om fler samtal eftersom jag redan fått sju av de åtta de ställer upp och betalar för. Hon skrev även ut sömntabletter vilket jag inte provat förut.

Ikväll kommer min vän Ulla hit och äter middag. Hon passerar här på väg hem till Lidköping efter att ha varit i Danmark och målat tavlor ett par veckor. Titta gärna på hennes vackra tavlor här.

Ljusets energi

Efter en vecka med mycket regn och låg energinivå hos mig själv blev det plötsligt alldeles ljust utanför fönstret. Solen! Och plötsligt hade jag energi att göra det som jag skjutit upp hela veckan, dvs plantera om växter och så timjan. Längst fram står ett litet modigt skott från ett fikonträd. Jag är mycket nyfiken på om det kommer att ta sig och i så fall hur mycket det växer i sommar. Och när jag kan räkna med att skörda mina första fikon...

Fortsatt kraftsamling

Jag har fått så fina reaktioner på det jag skrev om min utmattningsdepression 2006-05-02, bl a från anonymous som skriver:

”Jag är en som också "gått i väggen" parallellt med annan sjukskrivning. Det tog lång tid med rehabilitering, men så småningom träffade jag världens underbaraste psykolog som fick mej att bara vara "jag" och inga alias som man är på jobb och andra aktiviteter. Allt lade sig tillrätta, började med nytt jobb och fick nya arbetskamrater som bara kände mitt nya "jag". helt fantastiskt! Jag orkar nu jobba 75 %. Sover ibland utan insomningsmedicin, men tvekar aldrig att ta dem om jag oroar mig för att inte somna, men har aldrig ökat dosen till mer än 1/2.Ge aldrig upp. Det tar tid att bli frisk, men det tog tid att bli sjuk också, men man hade inte ork att känna efter. Njut av varje dag som det vore din sista, vilken fantastisk årstid det är nu. Något nytt att upptäcka på promenaderna varenda dag.Ett tips: Skriv dagbok varje dag. Om så bara hur vädret varit eller något annat kort, men du märker efter ett år vad du har förändrats genom dessa små meningar dagligen.Du fotar en del ser jag, vad kul! Samla dem också veckovis så märker du vad du ändrar dej genom motivval och annat. kanske ser du koltrasten på ett annat sätt osv.men be om en träff med psykolog. ”

Det betyder mycket för mig att få såna här kommentarer. Speciellt just nu, när det känns tungt. Jag hade hoppats att jag skulle vara igång med deltidsarbete vid det här laget, men det går inte! Är fortfarande trött och ledsen för det mesta. Tom på energi. I morgon skall jag träffa en ny läkare, min gamla slutade på vårdcentralen och blev privatpraktiserande och för dyr. Det känns jobbigt att behöva dra hela historien en gång till, men det står väl en del i journalen antar jag.

Jag har kontakt med en psykolog som tycker att jag skall vänta åtminstone till hösten innan jag försöker börja arbeta igen. Hon är ett stort stöd för mig, hon har sagt att jag kan lämna hennes telefonnummer till läkaren i morgon om denne tvekar inför fortsatt sjukskrivning.

Hedersdoktorn Bodil

Bodil Malmström, en av mina favoritförfattare, kommer att bli utnämnd till hedersdoktor vid Mittuniversitetet i Östersund. Härligt, äntligen!! Grattis till Bodil!

Första rabarberpajen...

... är alltid den godaste! Idag har jag skördat årets första rabarber som snabbt fick ingå förening med mjöl, socker, hyvlat smör och råsocker på toppen. Resultatet efter vistelsen i ugnen ser ni ovan. Vaniljglass till och månadens godaste efterrätt är ett faktum!

Koltrast igen

Min vän T läste om koltrasten som väckte mig för ett tag sedan och skickade ett par fantastiska bilder på en koltrast som han träffat på och som nådigt låtit sig fotograferas.

Det växer i pallkragen

Ruccolan har fått sällskap i pallkragen av rader med plocksallad och rosenkål. Men var håller slätbladspersiljan hus? Den sover tydligen fortfarande i sitt hörn. Men vad jag har hört från en expert så brukar persilja ta tid på sig. Å andra sidan är den ju tvåårig... Sen säger även experten att det är dags att gå ut och gallra bland de små liven. Känns ju hårt, men man kan äta upp det som gallrats ut. Krukan i bakgrunden väntar på tomatplantan som står och växer till sig i en mycket mindre kruka inomhus än så länge. Det är mycket att tänka på som nybliven trädgårdsmästare, vattna, skola om plantor och än så länge stoppa om den lilla "sängen" med täckduken. Fast det är kul! Och gott, har smakat på de små ruccolabladen...

En matta av vitsippor

Det här är utsikten från min köksaltan idag. Vitsippor i ekskogen. Visst är det vackert så här innan löven kommit. Om jag råkar vakna tidigt någon morgon och går ut för att hämta tidningen är här en fullkomlig ridå av fågelläten. Förundrad och glad blir jag då och tänker att jag borde gå upp tidigt varje morgon för att få uppleva detta. Men, men... jag är för det mesta ganska seg på mornarna.

Idag har jag suttit framför denna "tavla" och läst i Håkan Nessers "Människa utan hund". Jag har nu läst en tredjedel av boken och vet inte vad jag tycker än. Den är "OK" men har inte gripit tag i mig ännu som en del av hans andra böcker gjort. Men det kommer kanske.

Heja ruccolan...

... ni leder! Jag sådde sallad och persilja i min nya pallkrage för nån vecka sedan. Kollade under fiberduken idag. Det är tydligt vilka plantor som är ivrigast att ta sig upp...

Idag är det sommar! Cykeln är pumpad och snart skall jag ut på årets första cykeltur!

Kraftsamling

Sedan över ett halvår tillbaka är jag sjukskriven för utmattningsdepression. Något jag trodde inte skulle drabba mig. Trodde jag var stark och jobbet var ju roligt även om det var alldeles för mycket att göra. Och visst hade det hänt många jobbiga saker de senaste åren med separation, sjukdom och flyttningar men jag tyckte att jag klarade av att balansera allt. Plötsligt inträffade en sak i mitt personliga liv, min dotter råkade ut för en allvarlig olycka. Det gick dock bra när det gäller henne, hon är idag helt återställd, men själv har jag inte kunnat arbeta efter det. Olyckan blev det som gjorde att jag inte klarade av tillvaron längre och jag fick alla de typiska symptom som utmärker utmattningsdepression: sömnlöshet, koncentrationsbrist, minnesrubbningar, huvudvärk, kraftlöshet, ångest och en obeskrivlig ledsenhet.

Jag har fått samtalshjälp via min arbetsgivare. Medicin hjälper mot ångest och depression. Jag försöker gå ut och gå en timme varje dag. Jag behöver samla både fysisk och psykisk kraft för att orka ta mig tillbaka till ett liv med normalt umgänge och arbete igen. Bygga en plattform som håller när tillvaron gungar. Våga säga nej och inte vara så jävla duktig jämt, det är väl där knuten hela tiden har funnits. Men det tar mer tid än jag trott...

David Lega

Kollade "Fråga doktorn" på TV i kväll, David Lega var med. Vilken fantastisk kille! Blev så inspirerad av hans livsglädje och hans inställning att vi alltid kan lära oss något nytt och bli bra på något. Han fokuserar på möjligheterna i stället för hindren. Och så är han tydligen singel fn. Det är han säkert inte så länge till...